Han missade Eskilsminne IF:s match mot Tvååker och fick ett inhopp i matchen mot Oskarshamn. Båda matcherna innebar svidande förluster för Eskils. Men mot Trollhättan var han tillbaka i startelvan - den gulblå gladiatorn Christian Ljungberg - och då blev det en seger med eftertryck. 4-1 och plötsligt var laget tillbaka på det sedan länge invanda spåret.
- Det var en skön seger mot Trollhättan. En match där vi fick utdelning och samtidigt fick försvarsspelet att fungera. Oskarshamn är inget dåligt lag men vi vinner med 4-1. Första gången i år som vi gör fyra mål i en seriematch, säger Christian.
Det kändes som laget återigen fick tillbaka den harmoni och symbios mellan spelarna som ni visade upp under en lång period?
- Ja absolut, vi hade lite problem under första halvlek då de överbelastade på ena kanten. Men vi pratade igenom det i paus och tillsammans kom vi överens om att rätta till bristerna, berättar han.
- Vi är en stark grupp tillsammans och det var skönt att kunna lösa detta utan att tränare Martin Pringle skulle behöva styra upp det åt oss. När vårt spel fungerar som det ska är vi ett riktigt bra lag. Framförallt mycket svårt att göra mål på. Och nu fick vi äntligen utdelning på våra chanser, betonar Christian.
På fredag väntar en svår bortamatch mot Ariana med start klockan 19. I fjol föll vi i alla tre mötena - en match i DM - med 1-2 mot Ariana. Men i våras vann vi klart med 2-0. Har vi knäckt koden med det motståndet nu?
- Ariana är ett bra lag med bra spelare och svårt att möta. Detta är en kvällsmatch vilket betyder att många av våra spelare först har jobbat och sedan får vi åka till Malmö för match. Det finns med andra ord problematik att hantera, konstaterar han.
- Men oavsett vilket går vi in med tro på oss själva och vårt spel. Vi kommer ge allt för att inte förlora den matchen, lovar Christian.
Christian är en nyckelspelare i årets Eskilsupplaga. Hans självuppoffrande och outtröttliga insatser på mittfältet för onekligen tanken till dåtidens gladiatorer. Det känns för motståndaren att möta ”Chrille” men han får också en hel del stryk. Men att vika ner sig existerar inte för honom.
Text: Lasse Möller
Bild: Johan Lilja