19-årige Casper Seger lämnar HIF och blir vinterns andra
nyförvärv i Eskilsminne IF. På torsdagen kunde Eskils sportchef Kalle Olsson
och Casper signera kontraktet och därmed har gul-blått fått en spelare som kan
användas på flera olika positioner.
- Det känns jättebra att få ta steget över till Eskils.
Jag har blivit för gammal för U19 och efter tre provträningar med Eskils så var
jag övertygad om att det var hit jag ville, konstaterar Casper.
- Det gick oerhört snabbt att komma in i gruppen.
Fantastiskt trevliga killar, en stark tränarstab och en bra klubb. Jag är
förvånad över hur fort det gick att känna sig trygg i klubben, förklarar han.
De första stapplande stegen i fotbollslivet tog Casper i
Gantofta. Men han kom tidigt till Fortuna - en klubb som han själv anser vara
moderklubben.
- Ja så är det. Det var där jag fick min första skolning.
Jag gick till HIF som 16-åring men nu var det dags att röra på sig. Eftersom
HIF och Eskils har bra samarbete kändes det helt naturligt, berättar han.
Under året har Casper varit utlånad till Ängelholms FF
där han spelade åtta matcher och gjorde ett mål. Var det aldrig aktuellt att gå
dit?
- Nej i och med att laget ramlade ner i Division 2 och
tränaren Alexander Tengryd lämnade så var det inte på tapeten. Alexander var
den som tog mig från Fortuna till HIF. Jag var i ÄFF för att få speltid, säger
Casper.
Vinterns andra nyförvärv spelar både yttermittfältare och
ytterback.
- Ja jag kan nog petas in på ännu fler positioner om det
är nödvändigt. Jag är flyttbar, lovar han.
Frågan är förstås vilka sidor hos honom som spelare som
kan räknas som de starka?
- Jag har min snabbhet och är explosiv de första stegen.
Dessutom gillar jag duellspel och kliver inte undan för någon motståndare.
Oavsett hur stor han är, skrattar Casper.
- Nu så väntar jag otålig på att träningen ska dra igång
igen så jag får förbereda mig för seriespelet, tillägger han.
Eskilsminne IF hälsar förstås Casper hjärtligt välkommen
till föreningen och vi ser fram emot att se honom under den kommande säsongen.
Text: Lasse Möller Bild: Ingemar Queckfeldt