Division 1 spelet slutade med en sjätteplats för Eskilsminne DAM. Således en mittenplacering även i år. Året började strålande med fyra raka segrar. Efter att Maja Ahlm i 81;a minuten satte vinnande 0-1 borta mot Färjestaden steg självförtroendet. Segrar följde mot Bromölla, Lörby och kanske bästa matchen 3-0 hemma mot Glimåkra.
Men sedan gick det plötsligt i stå. En dålig match borta mot Skurup som förlorades med hela 4-0 satte sig hårdare än det borde. På den följde 4 raka förluster. De flesta med uddamålet och vi var med i alla matcher, men med sargat självförtroende gick det plötsligt i mot.
I matchen mot Stattena 17 juni som förlorades med 2-1 var dubbelt olycklig då nyförvärvet Johanna Ejdelind bara fick spela 16 minuter innan en tråkig korsbandsskada satte stopp för i år. Bara lite tidigare i månaden hade Maja Ahlm råkat ut för samma otur (i en innebandymatch).
Men laget tog sig samman och vann matchen efter med klara 4-2 borta mot Bromölla. Redan här såg man att en mittenplacering verkade rimlig. Mycket riktigt gav inte höstsäsongen några större överraskningar.
Segrar mot lagen placerade under och förluster mot de placerade högre i tabellen.
En märklig historia var att laget tog sig ända till semifinal i DM (förlust mot allsvenska LB07) utan att spela en match. Seedade från början är normalt, men att sedan alla lag vi lottades mot på vägen, lämnade VO är något som aldrig upplevts tidigare. Och som vi får hoppas aldrig sker igen.
En säsong som inte går till historien som särskilt speciell. En väldigt stark trupp kanske skulle presterat lite bättre, men vi får nöja oss med att vara bästa i NV Skåne och med nya tag satsa på 2018 och visa att vi kan utmana i toppen.
Målskyttet var spritt på många fötter. 12 spelare gjorde mål i serien. Bäst målskytt alla matcher räknade, var Jasmin Hansen med 10 mål.
Totalt gjorde vi 102 träningar och spelade 29 matcher. Tre st deltog i 27 st av dem: Jasmin Hansen, Julia Nyberg Spets och Lina Jepsen.
