- Ja hastigt och lustigt har jag blivit lagets äldste spelare. Det känns onekligen lite ovanligt, skrattar hon.
Men Sacha är så mycket mer. Hon är inte bara en genomsympatisk och behaglig personlighet hon tillhör även de som vi bör visa lite extra aktning för i vardagen. Sacha arbetar nämligen i ett i dagarna mycket utsatt yrke.
- Jag jobbar med blodcancerpatienter på Lunds Universitetssjukhus, berättar hon.
Alla har vi någon relation till cancer i någon form och bör därför inte ha så speciellt svårt att förstå vilken insats Sacha och hennes kollegor gör.
Men det räcker inte att vara vardagshjälte - vi vill förstås att Sacha ska bli hjälte på planen också.
- Ja jag lovar i varje fall att göra allt jag kan för att Eskils ska uppnå de mål vi satt. Jag är så grymt taggad inför att få sparka igång seriespelet, säger hon med ett litet åtföljande skratt.
På plan är Sacha pådrivare och i allra högsta grad en person som pushar sina medspelare.
- Och det ska bli så kul att få spela denna säsong även om det bara blir en enkelserie. Efter fjolåret när jag missade uppflyttning med Dösjöbro var jag besviken men nu känns det så rätt. Jag är så glad över att kommit till en stor klubb. Det är jättestor skillnad på förutsättningarna här i Eskils jämfört med Harrie och Dösjöbro där jag varit tidigare, berättar hon.
Sacha berömmer träningarna och inställningen hos lagkompisarna.
- Ja vi är hårda som sten. Det smäller på träningarna och alla är enormt fokuserade på att ta sin plats i laget. Vi har en fantastisk trupp med bra blandning mellan yngre och lite mera erfarna spelare, förklarar Sacha.
- Det var lite synd att vi fick avbryta säsongen precis när vi var på väg mot riktigt bra försäsongsform. Men jag tycker vi ska rida vidare på den vågen och visa att vi hör hemma i den absoluta toppen på serien, slutar hon.
Text: Lasse Möller